måndag 11 februari 2013
Bilder /E
Här är bilder från sista veckan. Den första visar de fem viktigaste punkterna från Lgr11. Den andra och tredje är böckerna som mina elever läste för dagisbarn. Den fjärde bilden är från när jag satt och läste uppsatser och skrev skriftlig respons.
Begrepp från svenskakursen som känts relevanta under praktiken /E
Texttriangeln
Något som jag inte kommer ihåg ifall jag har nämnt i bloggen men som varit en av mina arbetsuppgifter under praktiken är att rätta berättelser som eleverna i båda sjätteklasserna har skrivit. De fick välja mellan rubrikerna "Trollskogen" och "Spökslottet" och sedan skriva en passande berättelse till rubriken. När jag läste berättelserna för att ge individuell respons tillbaka hade jag texttriangeln i bakhuvudet hela tiden. Responsen skrev jag på en post it-lapp och satte fast på berättelsen. Efteråt pratade jag med eleverna en och en för att gå igenom responsen och deras tankar. Det känns skönt att vi diskuterade om och använde oss av texttriangeln så mycket i svenskakursen som vi gjorde, för det känns som att den sitter väldigt bra nu. Jag skulle nog till och med kunna måla upp den i sömnen.
Centripetal- och centrifugalläsande var något jag gjorde med klasserna under våra boksamtal. Vi diskuterade textens kärninnehåll och sammanfattade kapitlet. Vi identifierade dess huvudbudskap, rörde oss vidare ut i ämnesområdet som texten behandlade, drog slutsatser, förklarade vår förståelse och jämförde och associerade till andra texter och händelser. Jag och även läraren, som lyssnade på delar av samtalen, kunde känna av elevernas textrörlighet.
Eleverna fick testa på skrivstrategier när de bland annat skulle göra den skrivuppgift jag gav dem. Då arbetade de med tankekartor som hjälp för att sedan skriva en beskrivande text om en bild. Under nationella proven såg jag att några elever använde sig av tankekartor för att komma igång även under nationella provens skrivdelar. Alltså användes tankeskrivande och presentationsskrivande.
Storybird var något som jag lärde mig under svenskakursen. Det är ett program där man kan skriva en berättelse med hjälp av bilder som man kan välja ut. Detta är något som mina elever gjorde under extraengelskan, på engelska då. De tyckte det var roligt att välja ut bilder och med hjälp av dem få inspiration till att skriva en passande text.
Pronomen
Något som väldigt många svenskar har problem med i språket är "de" och "dem". Dessa är pronomen som blandas ihop i skrift och används på fel ställen. Det här gäller våra barn också. Nu för tiden är det okej att använda dom även i skrift. Detta är något som utnyttjas, men som jag som behärskar de och dem fortfarande har svårt för. Något som är viktigt, men som många elever missar, är att man bör vara konsekvent i sitt användande av de/dem och dom. Antingen använda de/dem eller dom. På en lektion i svenska under min VFU visade läraren en liten film om de och dem som förklarade när respektive ska användas. Förhoppningsvis hjälpte det några elever i alla fall. Något som läraren sagt till dem är att hellre använda dom än att använda de och dem på fel ställe, eller att använda dem hela tiden som vissa gör.
Deliberativa samtal är något som vi hade med eleverna vid ett par olika tillfällen. En specifik gång var efter att eleverna fått titta på Lilla aktuellt och sett att eventuella böneutrop från en moské i Fittja var en aktuell fråga på nyheterna. Detta var något som diskuterades i ett deliberativt samtal efteråt.
Hitta rätt läsebok
Läsning i viss mån finns på schemat nästan varje dag på min VFU-skola. Något som jag märkte var att några elever mest satt med sina böcker utan att egentligen läsa under dessa stunder. Efter att jag hade pratat med ett par elever om deras böcker kom vi fram till att de hade böcker som inte passade dem. Någon hade en för svår bok och någon hade fel genre. Jag bestämde mig för att gå till biblioteket med dessa elever för att hitta nya böcker. Detta gjordes och de gick där ifrån med böcker som de valt med omsorg genom att dels kolla med bibliotekarien att böckerna kunde passa dem och genom att läsa på baksidan om dess innehåll. Vikten att hitta rätt läsebok är något vi har pratat om mycket under svenskakursen då det är nyckeln för att läsningen ska bli givande och rolig.
Under min praktik har ordet kamratkultur fått en starkare innebörd. Jag har fått se verkligheten i skolan och sett hur olika individer fungerar tillsammans.
Här var några av troligtvis många begrepp som jag läst om i den kurslitteratur vi hade under svenskakursen precis innan praktiken. Att ha lärt sig begreppen har varit användbart under praktiken.
/E
söndag 10 februari 2013
En vecka med fokus på de nationella proven i svenska /E
Min tredje vecka på VFU-skolan innehöll något lite speciellt, nämligen de nationella proven i svenska. Jag följer som sagt två olika sexor och det är i den årskursen man har dessa tester. Dessa var på tisdagen och torsdagen, men redan på måndagen förbereddes det för fullt inför detta.
Varje måndag morgon börjar eleverna kl 8.30 istället för 8.00. Lärarna träffas ca 7.45 för att ha möte varje vecka. Den här måndagsmorgonen fanns endast de nationella proven på dagordningen. Det pratades och planerades. Lärarna var tvungna att bestämma hur dagarna skulle vara upplagda med dessa prov och vilka lärare som skulle vara med vilka grupper av elever. Vissa elever föredrar att sitta ensamma i grupprum för att kunna koncentrera sig tillräckligt och de elever som har svenska som andraspråk fick också vara i ett annat rum. Det märktes att lärarna var lite nervösa inför de här proven. När de senare under dagen tittade igenom proven för att se hur de skulle instruera barnen under provtillfällena blev de nog ännu mer spända. Proven såg nämligen väldigt mastiga ut. Eftersom eleverna inte ska få reda på något om proven innan det är dags fick lärarna hålla god min, se hoppfulla ut och försöka hålla eleverna lugna. Det märktes nämligen att flera elever var nervösa inför detta också.
På tisdagen var det då dags. På förmiddagen var det läsförståelse (utifrån berättelsetexter) som skulle testas och på eftermiddagen var uppgiften att skriva en berättelse. Det var strax innan klockan nio på morgonen som barnen samlades på de redan planerade platserna. Pärmar och stora böcker sattes upp mitt på borden för att eleverna inte skulle kunna tjuvkika på varandra. Eleverna hade fått lov att ta med fika denna dag för att orka hålla fokus uppe. Några hade med sig stora lass, andra mindre. Provtillfällena gick hur bra som helst, eleverna var koncentrerade och det märktes att alla ville prestera och gjorde sitt bästa. Något som var nytt för mig var att datorer användes under skrivdelen. På min tid skrev man för hand. Under tiden eleverna testades gick jag mest runt i rummet och kontrollerade så att alla gjorde vad de skulle. När klockan var ca 13 och eleverna var färdigtestade för den här dagen slutade de. Nu passade svensklärarna på att samla ihop alla sjätteklassers läsförståelseprov och tog med sig mallen för rättning av proven för att samlas i ett klassrum för att påbörja rättningen. Jag och L fick vara med. Det märktes att det i många fall inte är helt enkelt att avgöra hur många poäng var och en skulle få på varje fråga. Ibland var frågorna luddiga och flera elever missuppfattade en del frågor. Det kunde innebära att de inte fick poäng på grund av att facit krävde ett visst sätt att svara på. Det spelade alltså ingen roll ifall eleverna hade svarat på frågan utefter deras egen tolkning av den och skrivit något jättegenomtänkt och bra, matchade svaret inte med facit blev det poänglöst. Det kunde jag tycka kändes hårt ibland. Många gånger tror jag eleverna hade svarat rätt ifall de hade fått förklara sig mer eller ifall de hade insett vad frågan egentligen var ute efter för svar. Dock är det väl detta som ska vara det luriga med läsförståelse. Klockan 16 denna dag hade lärarna tillsammans med skolans rektor ett möte om deras gemensamma studiebesök på Fridaskolan som ägde rum för ett par veckor sedan. Jag var inte med på detta möte men det var bra att se att skolan följde upp besöket och försökte prata om och komma fram till vad man kan ta efter den skolan. Besöket ger lite mer ifall man har ett möte efteråt där alla får vädra idéer än ifall man bara gör själva besöket.
Onsdagen såg lite annorlunda ut för mig och L. Denna dag skulle vi nämligen till pedagogen på morgonen för att ha praxisseminarium med en av våra lärare i VFU-kursen, studenterna som är placerade i Partille/Lerum och koordinatorn för dessa områden. Under två timmar delade vi med oss av våra erfarenheter och upplevelser och diskuterade frågor som poppat upp under VFU-veckorna. Vi pratade till exempel om hur man ska tas med stökiga elever som varken sitter still eller lyssnar under lektioner. Något vi kom fram till var att försöka fokusera på de som sköter sig istället för på de som inte sköter sig. Alltså att uppmärksamma de skötsamma reagera och försöka låta de styra hur det rätta klimatet ska vara i klassrummet till exempel genom att säga ifrån. Dessutom kan stök och bråk bero på att eleverna är understimulerade och frustrerade. Det är viktigt att hitta rätt utmaningar och verktyg till eleverna så att de blir sysselsatta med något som känns givande för dem. Det är en intressant punkt. Ett klassrum utan stök, bråk och tjafs då och då är nog inte ofta man hittar.
Efter praxisseminariet åkte jag och L till vår VFU-skola och fortsatte dagen där. Det var lunchdags när vi kom dit och efter det hade eleverna elevens val kvar. Under den tiden får eleverna välja själva vad de ska arbeta med och jag och L går mest runt och hjälper och stöttar i det valda arbetet.
På eftermiddagen efter att eleverna hade slutat hade lärarna en sorts IT-utbildning som de har en gång i månaden. Den här gången handlade det om Star boards och hur den kan användas i undervisningen. Det är spännande att se hur långt utvecklingen har gått inom IKT. Innan lektionen började höll en lärare som nyss var i England på skolmässa ett föredrag om hennes upplevelser från mässan och olika skolbesök. Det var intressant och hon visade flera olika bilder från resan som gav flera av lärarna inspiration om hur undervisning med mera kan se ut. Exempelvis hade de på en skola arbetat med teman genom att ha olika stationer som eleverna går runt mellan och pysslar med olika saker. För att veta vad som pågår i klassrummen hade även klassrumsdörrarna pyntats med dekoration inom temat.
Torsdagen såg i princip likadan ut som tisdagen med nationella prov hela dagen. Även idag var det två olika tester, först läsförståelse och sedan en skrivdel. Under läsförståelsen var det faktatexter som lästes. Skrivdelen handlade om beskrivningar. Eleverna var skötsamma och duktiga även idag. Även idag fick vi vara med och se hur lärarna rättade läsförståelsedelen.
Okej, då var det bara en dag kvar av den här treveckorsperioden av praktik. Helt otroligt.
Fredagen gick snabbt. Idag var dagen då eleverna under svenskalektionen skulle få gå till förskolor och läsa barnböcker. Den här uppgiften har jag skrivit om tidigare i bloggen. Fyra och fyra skulle eleverna gå iväg. Jag tilldelades en grupp som jag skulle gå med. Det tog drygt tio minuter att gå till förskolan. När vi kom dit var dagisbarnen inte riktigt klara med frukosten så vi fick sitta och vänta en liten stund. Då hann de två paren läsa igenom sina böcker en gång till. Dagisbarnen delades upp i två olika grupper om sex personer som eleverna skulle läsa för. Vi satt inne i ett litet rum. Dagisbarnen var jättesöta och satt så fint utmed ena väggen i rummet. Båda grupperna skötte sig galant med läsningen. Uppgiften var att läsa med inlevelse och det gjorde de! De visade hela tiden barnen bilderna i böckerna och barnen satt och lyssnade jättefint. Ibland kom de med små kommentarer och skrattade. Mina fyra elever gick in i rollen som lite mer vuxen och de såg verkligen stolta ut över att de fick barnen att lyssna så bra på dem. De som inte läste filmade de andra, så när vi efteråt kom tillbaka till skolan hade de två olika filmer från lässtunden som svenskläraren kunde ta del av för att sedan bedöma. Det här är absolut en uppgift som jag tänker ta med mig framöver när jag är färdigutbildad lärare.
På eftermiddagen hade eleverna mentorstid. Då pratades det om klassresan som den ena klassen ska åka på senare i vår. De ska till en ö (vid Tjörn tror jag) och övernatta och detta är något som de verkligen verkar se fram emot. Under klasstiden delades eleverna in i olika grupper som var och en hade olika uppgifter. En grupp planerade mat, en skrev packningslista, en tredje kom på dagsaktiviteter och en fjärde kvällsaktiviteter. De såg ut att njuta av att själva få planera dagarna och göra som de vill för en gångs skull. En kille föreslog att jag och L skulle följa med på resan och det var verkligen smickrande att höra. Vi har varit med i klassen i tre veckor och redan vill de att vi ska vara med på deras klassresa. Flera fortsatte att fråga oss om detta och det var kul.
När dagen var slut gick eleverna på lov. De var jättespralliga och såg fram emot detta. Eftersom det var min och Ls sista dag för den här perioden var det ett tiotal barn som kom fram och kramade oss och sa hejdå. De var så söta och snälla! Man nästan rös i kroppen. Det känns verkligen skönt att ha kommit in i gruppen så bra.
Slut på veckan!
/E
fredag 8 februari 2013
Nationella prov Åk 6
Den här veckan har det vart dags för de nationella proven i svenska för årskurs 6. Eftersom vi inte följer någon specifik klass och just ska fokusera på svenskaundervisning under denna VFU-period så passade vi på att hänga med på detta tillfälle. Vi fick kolla igenom proven och facit-häftet vilket var intressant. Det var ju ett tag sedan man själv skrev! Testen sker under fyra tillfällen uppdelat på två dagar. I tisdags gjorde eleverna en läsförsåelse- och en skrivdel.
Eleverna samlas i klassrummet en kvart innan själva testet startar. De får ha med sig penna och lite matsäck att äta under provet och en bok att läsa när de gjort färdigt testet eftersom alla måste sitta kvar hela provtiden för att inte störa kamraterna. De får även ett blankt blad att rita på om de tröttnar på att läsa. Läraren förklarar hur dagen ser ut och hur provet kommer gå till och delar sedan ut provet som innefattar ett läshäfte med olika texter i och ett svarshäfte. Eleverna beds sedan fylla i namn och personuppgifter i svarshäftet och läraren förklarar yttligare några detaljer innan provet startar. Provet startar klockan 8.45 och håller på fram tills 10.05. Efter första delen får eleverna en halvtimmes rast för att sedan skriva nästa del mellan 10.35 och 11.45. I skrivdelen får eleverna ett nytt häfte där det finns information om vilken typ av text de ska skriva. Torsdagens schema såg likadant ut och innebar samma typ av test, först läsförsåelse och sedan skrivförståelse. Till de två läsförståelseproven fick eleverna samma texthäfte men frågor till olika texter. Under torsdagens läsförståelseprov var många elever färdiga redan efter en halvtimme. Klockan 9.40 var alla elever färdiga och då avslutades provet. På skrivdelen måste dock eleverna sitta kvar i 60 minuter även om alla är färdiga med provet.
Läsförståelsehäftet innefattar som tidigare nämnt flera texten. En lite längre text och 6 kortare som alla tar upp hela olika ämnen. Svarshäftet innefattar olika typer av frågor, några som eleverna kan utläsa explicit i texten men främst frågor som måste tolkas och läsas mellan raderna. Bland annat får eleverna svara på vad som menas med ett känt uttryck vilket faktiskt kan vara lite lurigt. Som hjälp får de fyra olika alternativ att välja bland men frågan är om alternativen finns som hjälp eller för att förvirra en aning :) Skrivdelens häfte innefattade bara uppgifter kring vad deras text, i detta fall en typ av berättelse, skulle innehålla.
Vid provtillfällena får eleverna ingen form av hjälp. Läraren får inte hjälpa dem med ord eller frågor som de inte förstår eftersom det är just det provet handlar om, deras läs- och skrivförståelse. En elev räckte upp handen då hon inte förstod ordet etnolog men den enda hjälp jag kunde ge henne var att hon skulle försöka lista ut det med hjälp av att läsa hela texten. Tur det för jag kunde själv inte svara på det utan att läsa igenom texten :)
Det är läraren som själv rättar sina elevers prov och till hjälp har hon en facitmall som Skolverket skickat ut tillsammans med provet. Där finns olika exempel på korrekta svarsalternativ samt exempel på felaktiga/icke godkända svarsalternativ. Det lämnas alltså en del tolkningsansvar till läraren eftersom vissa uppgifter skrivs för hand av eleverna.
Eleverna klarade av att sitta tysta och arbeta vid alla provtillfällena så nu hoppas vi bara att alla klarat alla uppgifter!
/ S
Eleverna samlas i klassrummet en kvart innan själva testet startar. De får ha med sig penna och lite matsäck att äta under provet och en bok att läsa när de gjort färdigt testet eftersom alla måste sitta kvar hela provtiden för att inte störa kamraterna. De får även ett blankt blad att rita på om de tröttnar på att läsa. Läraren förklarar hur dagen ser ut och hur provet kommer gå till och delar sedan ut provet som innefattar ett läshäfte med olika texter i och ett svarshäfte. Eleverna beds sedan fylla i namn och personuppgifter i svarshäftet och läraren förklarar yttligare några detaljer innan provet startar. Provet startar klockan 8.45 och håller på fram tills 10.05. Efter första delen får eleverna en halvtimmes rast för att sedan skriva nästa del mellan 10.35 och 11.45. I skrivdelen får eleverna ett nytt häfte där det finns information om vilken typ av text de ska skriva. Torsdagens schema såg likadant ut och innebar samma typ av test, först läsförsåelse och sedan skrivförståelse. Till de två läsförståelseproven fick eleverna samma texthäfte men frågor till olika texter. Under torsdagens läsförståelseprov var många elever färdiga redan efter en halvtimme. Klockan 9.40 var alla elever färdiga och då avslutades provet. På skrivdelen måste dock eleverna sitta kvar i 60 minuter även om alla är färdiga med provet.
Läsförståelsehäftet innefattar som tidigare nämnt flera texten. En lite längre text och 6 kortare som alla tar upp hela olika ämnen. Svarshäftet innefattar olika typer av frågor, några som eleverna kan utläsa explicit i texten men främst frågor som måste tolkas och läsas mellan raderna. Bland annat får eleverna svara på vad som menas med ett känt uttryck vilket faktiskt kan vara lite lurigt. Som hjälp får de fyra olika alternativ att välja bland men frågan är om alternativen finns som hjälp eller för att förvirra en aning :) Skrivdelens häfte innefattade bara uppgifter kring vad deras text, i detta fall en typ av berättelse, skulle innehålla.
Vid provtillfällena får eleverna ingen form av hjälp. Läraren får inte hjälpa dem med ord eller frågor som de inte förstår eftersom det är just det provet handlar om, deras läs- och skrivförståelse. En elev räckte upp handen då hon inte förstod ordet etnolog men den enda hjälp jag kunde ge henne var att hon skulle försöka lista ut det med hjälp av att läsa hela texten. Tur det för jag kunde själv inte svara på det utan att läsa igenom texten :)
Det är läraren som själv rättar sina elevers prov och till hjälp har hon en facitmall som Skolverket skickat ut tillsammans med provet. Där finns olika exempel på korrekta svarsalternativ samt exempel på felaktiga/icke godkända svarsalternativ. Det lämnas alltså en del tolkningsansvar till läraren eftersom vissa uppgifter skrivs för hand av eleverna.
Eleverna klarade av att sitta tysta och arbeta vid alla provtillfällena så nu hoppas vi bara att alla klarat alla uppgifter!
/ S
Textsamtal Åk 4
Samtal kring texten "Katten som trodde hon var hund och hunden som trodde han var katt".
Eleverna i klassen har arbetat med att samtala kring texter några enstaka gånger tidigare men var inte speciellt vana vid det. Läraren hjälpte oss att hitta en text som hon trodde skulle passa bra och som brukar användas vid textsamtal. Den heter " Katten som trodde hon var hund och hunden som trodde han var katt". Texten kändes lite svår från början, den innehöll många ord och en del fakta som behövde tolkas och läsas mellan raderna. Eftersom vi inte känner klassen så väl så bestämde vi oss för att använda oss av texten och se hur det skulles utspela sig. Att utföra uppgiften i halvklass kändes som en lagom grupp. I en helklass med många elever (ca 23) hade antagligen många haft svårt för att koncentrera sig och där kan inte lika många få säga sitt i samtalet. I en grupp med för för få elever skulle risken finnas att ingen diskussion tog fart.
Eftersom texten var ganska kort och inte hade någon direkt paus där det kändes läge att stanna till valde vi att lösa texten i ett svep. Jag tror att samtalet hade passat bra direkt på morgonen där eleverna förhoppningsvis är redo för att vara koncentrerade. Innan lunch kan de vara trötta och otåliga, efter lunch kanske de har tankarna på annat och som sista lektion på dagen kanske de bara vill få lektionen överstökad. Dock kan man inte välja precis när man ska ha detta textsamtal eftersom det finns ett schema att följa men för oss blev det på förmiddagen. Vi valde att sätta eleverna på stolar i en rund ring i klassrummet för att alla skulle kunna se alla och för att känslan av gemenskap skulle framgå. Gärna en bit ifrån varandra så de inte kuns pilla på varandra.
Processen
Jag förberedde mig genom att läsa igenom texten ett par gånger så jag kände förtrogen med den. Jag reflekterade kring texten och skrev ner några egna tankar. För att hjälpa samtalet att gå framåt om eleverna skulle ha svårt för att driva det så skrev jag ner en del frågor kring texten som jag kunde använda mig av. Det var både frågor som stod explicit i texten och frågor dom krävde reflektion och som stod implicit.
Diskussionsfrågor
- Vad tyckte pappan om texten?
- Vad tror du författaren ville säga med texten?
- Varför blev katten och hunden osams?
- Vad upptäckte döttrarna i spegeln? Pappan? Mamman?
- Hur påverkades deras sysslor och liv av spegeln?
- Tycker ni utseende är viktigt? Varför?
- Dömer ni nya människor efter deras utseende?
- Är utseende viktigt för dig själv eller inför andra?
- Blir ni påverkade av personers utseenden i media?
- Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? Varför?
- Vad menade prästen med att en spegel bara visar en människas hud?
Då en del av eleverna i min halvklass var borta på andra aktiviteter fanns det vara 8 skötsamma elever kvar. Det var fem flickor och tre pojkar. Detta var klassens lugnare skara som det inte spontant flög tankar och funderingar från. De hade svårt att koncentrera sig under läsningen och skruvade gärna på sig men höll ändå inte på med annat. Detta berodde troligtvis på att de hade svårt att hänga med i texten och inte kunde ta den till sig. När jag läst färdigt texten svarade i princip alla elever att de tyckte den var konstig men de hade svårt att säga vad de tyckte var konstigt. Därför var det även svårt för dem att få ner några tankar kring dem. Eleverna kunde svara på frågorna som hade svar som stod tydligt i texten. Till exempel att katten och hunden trodde de var det motsatta djuret. Några elever hade tolkat den och kunde förstå vad författaren ville ge för budskap. De hade inga fler funderingar kring texten och var inte heller speciellt intresserade av att sätta sig in i de förberedda frågorna.
Eleverna tyckte över lag att texten var svår och krånglig och därför kunde de inte sätta sig in i den och diskutera den. Den tilltalade dem inte tillräckligt mycket och eftersom jag inte känner dem än kändes det svårt att nå dem och försöka få dem att diskutera. Hade man tagit upp ämnet kring utseende och dess betydelse i en tjejgrupp hade kanske snacket gått lite bättre. Hade man delat upp texten och pratat kring dem under tiden som man läste kanske man hade fått dem mer förstående och engagerade. De kändes ovan vid textsamtal och är ännu ganska små så det hade troligtvis varit mer effektfullt att utförs textsamtal med lite äldre elever som man känner bättre.
/S
Eleverna i klassen har arbetat med att samtala kring texter några enstaka gånger tidigare men var inte speciellt vana vid det. Läraren hjälpte oss att hitta en text som hon trodde skulle passa bra och som brukar användas vid textsamtal. Den heter " Katten som trodde hon var hund och hunden som trodde han var katt". Texten kändes lite svår från början, den innehöll många ord och en del fakta som behövde tolkas och läsas mellan raderna. Eftersom vi inte känner klassen så väl så bestämde vi oss för att använda oss av texten och se hur det skulles utspela sig. Att utföra uppgiften i halvklass kändes som en lagom grupp. I en helklass med många elever (ca 23) hade antagligen många haft svårt för att koncentrera sig och där kan inte lika många få säga sitt i samtalet. I en grupp med för för få elever skulle risken finnas att ingen diskussion tog fart.
Eftersom texten var ganska kort och inte hade någon direkt paus där det kändes läge att stanna till valde vi att lösa texten i ett svep. Jag tror att samtalet hade passat bra direkt på morgonen där eleverna förhoppningsvis är redo för att vara koncentrerade. Innan lunch kan de vara trötta och otåliga, efter lunch kanske de har tankarna på annat och som sista lektion på dagen kanske de bara vill få lektionen överstökad. Dock kan man inte välja precis när man ska ha detta textsamtal eftersom det finns ett schema att följa men för oss blev det på förmiddagen. Vi valde att sätta eleverna på stolar i en rund ring i klassrummet för att alla skulle kunna se alla och för att känslan av gemenskap skulle framgå. Gärna en bit ifrån varandra så de inte kuns pilla på varandra.
Processen
Jag förberedde mig genom att läsa igenom texten ett par gånger så jag kände förtrogen med den. Jag reflekterade kring texten och skrev ner några egna tankar. För att hjälpa samtalet att gå framåt om eleverna skulle ha svårt för att driva det så skrev jag ner en del frågor kring texten som jag kunde använda mig av. Det var både frågor som stod explicit i texten och frågor dom krävde reflektion och som stod implicit.
Diskussionsfrågor
- Vad tyckte pappan om texten?
- Vad tror du författaren ville säga med texten?
- Varför blev katten och hunden osams?
- Vad upptäckte döttrarna i spegeln? Pappan? Mamman?
- Hur påverkades deras sysslor och liv av spegeln?
- Tycker ni utseende är viktigt? Varför?
- Dömer ni nya människor efter deras utseende?
- Är utseende viktigt för dig själv eller inför andra?
- Blir ni påverkade av personers utseenden i media?
- Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? Varför?
- Vad menade prästen med att en spegel bara visar en människas hud?
Då en del av eleverna i min halvklass var borta på andra aktiviteter fanns det vara 8 skötsamma elever kvar. Det var fem flickor och tre pojkar. Detta var klassens lugnare skara som det inte spontant flög tankar och funderingar från. De hade svårt att koncentrera sig under läsningen och skruvade gärna på sig men höll ändå inte på med annat. Detta berodde troligtvis på att de hade svårt att hänga med i texten och inte kunde ta den till sig. När jag läst färdigt texten svarade i princip alla elever att de tyckte den var konstig men de hade svårt att säga vad de tyckte var konstigt. Därför var det även svårt för dem att få ner några tankar kring dem. Eleverna kunde svara på frågorna som hade svar som stod tydligt i texten. Till exempel att katten och hunden trodde de var det motsatta djuret. Några elever hade tolkat den och kunde förstå vad författaren ville ge för budskap. De hade inga fler funderingar kring texten och var inte heller speciellt intresserade av att sätta sig in i de förberedda frågorna.
Eleverna tyckte över lag att texten var svår och krånglig och därför kunde de inte sätta sig in i den och diskutera den. Den tilltalade dem inte tillräckligt mycket och eftersom jag inte känner dem än kändes det svårt att nå dem och försöka få dem att diskutera. Hade man tagit upp ämnet kring utseende och dess betydelse i en tjejgrupp hade kanske snacket gått lite bättre. Hade man delat upp texten och pratat kring dem under tiden som man läste kanske man hade fått dem mer förstående och engagerade. De kändes ovan vid textsamtal och är ännu ganska små så det hade troligtvis varit mer effektfullt att utförs textsamtal med lite äldre elever som man känner bättre.
/S
Skrivuppgift VFU
Skriv brev till Habib - Åk 4
Eleverna i klass 4a är på väldigt olika nivåer i sitt skrivande. Vissa skriver gärna och det är de som skriver bra. Vissa är väldigt svårstartade, verkar ha allmänt svårt med koncentrationen, men om de väl kommit igång så brukar det flyta på. Hittills har de bara svarat på frågor skriftligt. Frågor från en bok de läser gemensamt i klassen. De skriver även ner frågorna för att öva sin stavning och sitt skrivflyt.
Varje vecka har de 10 ord de ska lära sig. De orden testas varje onsdagsmorgon. Efter de läst en skönlitterär bok skriver de en bokrescetion som de lämnar in.
De har en övningsbok som tar upp olika delar inom svenskämnet, stavning, grammatik mm. Den arbetar de med lite då och då. Den är dock inte jättepopulär bland eleverna.
De frågor som eleverna har svarat på hittills har de lämnat in till mig eller Maria. Det har inte funnits något direkt syfte för elevernas skull utan mer för att vi ska få se hur deras skrivande fungerar och för att vi skulle få prova att göra uppgifter med dem. De vet inte varför de ska lämna in det och de har inte heller fått någon respons tillbaka.
Eleverna arbetar just nu med en bok som heter Habib. Den handlar om en vanlig ung pojke som funderar mycket kring livet och dess mening. Den läses oftast högt av läraren men eleverna får även läsa den tyst för sig själva eller tillsammans två och två. De får frågor på texten att besvara och den diskuteras i klassen. De får berätta sina egna tankar om tex meningen med livet, som är ett av bokens ämnen. Därför tänkte vi att de skulle få skriva ett brev till Habib. Detta övar dem på att skriva ett mottagarinriktat brev och gör dem mer insatta i boken.
Eleverna får instruktioner kring uppgiften både muntligt och skriftligt. Vi berättar först och skriver sedan upp på tavlan så att de alltid kan gå tillbaka dit för att bli påminda om sina uppgifter. Eleverna får tillsammans med oss plocka ut vad som är typiska drag för att skriva brev. Sedan får de instruktioner om vad som skall finnas med i själva brevet. Vi valde att ta med vissa punkter att utgå från i brevskrivandet för att hjälpa eleverna att komma igång med skrivandet. Annars är det lätt att de fastnar och inte kommer på något att skriva.
Punkter som ska finnas med i brevet är följande:
- Vart du bor
- Din ålder
- Något du tycker om
- Något du inte tycker om
- Vad du brukar göra på fritiden
- Ställ en fråga till Habib (ex. Fråga vad Habib tycker om. Vad han inte tycker om. Vad Habib vill göra när han blir stor. Vad han gillar att göra på sin fritid.)
Eleverna ska få respons på sina brev genom att få ett brev tillbaka från Habib där han bland annat svarar på deras fråga. Jag och Maria låtsas vara Habib.
Eftertankar på skrivuppgift
Skrivuppgiften gick jättebra! Alla utom en elev skrev brev med punkterna i och fullföljde uppgiften. (Den elev som inte gjorde uppgiften förväntades inte heller göra det.) De fick färgat papper och fina pennor att renskriva brevet med. Alla utom två elever skrev rent, en hade skrivit en väldigt fin "kladd" med en tillhörande bild och den andra eleven tappade konentrationen och började skriva på färgat papper men lämnade tillslut in kladden.
- Här hade man kunnat vara tydligare med att de skulle få skriva rent brevet med fint papper och fina pennor för att få det till en roligare uppgift.
Med tanke på att det var en ganska enkel uppgift och vi gav instruktionerna både muntligt och skriftligt så hade inte eleverna några specifika frågor kring uppgiften utan förstod. Det var en rolig och bra uppgift där eleverna blev engagerade och fick fullgjort uppgiften. I responsen på brevet som de får tillbaka kan man försöka styra deras förståelse genom att påpeka saker i texten som kändes oklart eller liknande. Hade vi haft mer tid på oss hade eleverna kunnat få frågor i sitt brev från Habib som hade utökat deras arbete. Det hade kunnat fungera väl med tanke på att de jobbar med boken under en längre tid och eftersom boken tar upp många fundersams livsfrågor.
Vissa elever var mer trögstartade än andra men det gick ändå bra. Tjejerna var snabbast med att komma igång med skrivandet. Killarna protesterade mer.
Lektionens gång
- Lektionen började med att eleverna fick lägga ut sina ipads.
- Killarna (utom 2) snurrade runt en del. Hade allmänt taskig attityd. När de jobbade kom tjejerna igång snabbt och jobbade flitigt, småpratade lite då och så men störde inte de andra. Killarna däremot fick inget gjort om man inte satt med dem och hjälpte dem.
- Killarna som har svårt med koncentrationen hade gärna lämnat in ett slarvigt brev men skrev dock rent och gjorde fint. Alla fem tjejer är noga med att göra ett fint brev och målade något fint på det. Killarna som är "lugnare" har samma inställning som tjejerna. Mer noggranna med att göra uppgiften ordentligt.
- Killarna säger rakt ut att de inte kommer på något att skriva. När något tjej uttryckt det ber e en ofta komma fram till dem och de säger det mer frågande.
Slutligen så tycker jag att det blev en väldigt lyckad uppgift!
/S
Eleverna i klass 4a är på väldigt olika nivåer i sitt skrivande. Vissa skriver gärna och det är de som skriver bra. Vissa är väldigt svårstartade, verkar ha allmänt svårt med koncentrationen, men om de väl kommit igång så brukar det flyta på. Hittills har de bara svarat på frågor skriftligt. Frågor från en bok de läser gemensamt i klassen. De skriver även ner frågorna för att öva sin stavning och sitt skrivflyt.
Varje vecka har de 10 ord de ska lära sig. De orden testas varje onsdagsmorgon. Efter de läst en skönlitterär bok skriver de en bokrescetion som de lämnar in.
De har en övningsbok som tar upp olika delar inom svenskämnet, stavning, grammatik mm. Den arbetar de med lite då och då. Den är dock inte jättepopulär bland eleverna.
De frågor som eleverna har svarat på hittills har de lämnat in till mig eller Maria. Det har inte funnits något direkt syfte för elevernas skull utan mer för att vi ska få se hur deras skrivande fungerar och för att vi skulle få prova att göra uppgifter med dem. De vet inte varför de ska lämna in det och de har inte heller fått någon respons tillbaka.
Eleverna arbetar just nu med en bok som heter Habib. Den handlar om en vanlig ung pojke som funderar mycket kring livet och dess mening. Den läses oftast högt av läraren men eleverna får även läsa den tyst för sig själva eller tillsammans två och två. De får frågor på texten att besvara och den diskuteras i klassen. De får berätta sina egna tankar om tex meningen med livet, som är ett av bokens ämnen. Därför tänkte vi att de skulle få skriva ett brev till Habib. Detta övar dem på att skriva ett mottagarinriktat brev och gör dem mer insatta i boken.
Eleverna får instruktioner kring uppgiften både muntligt och skriftligt. Vi berättar först och skriver sedan upp på tavlan så att de alltid kan gå tillbaka dit för att bli påminda om sina uppgifter. Eleverna får tillsammans med oss plocka ut vad som är typiska drag för att skriva brev. Sedan får de instruktioner om vad som skall finnas med i själva brevet. Vi valde att ta med vissa punkter att utgå från i brevskrivandet för att hjälpa eleverna att komma igång med skrivandet. Annars är det lätt att de fastnar och inte kommer på något att skriva.
Punkter som ska finnas med i brevet är följande:
- Vart du bor
- Din ålder
- Något du tycker om
- Något du inte tycker om
- Vad du brukar göra på fritiden
- Ställ en fråga till Habib (ex. Fråga vad Habib tycker om. Vad han inte tycker om. Vad Habib vill göra när han blir stor. Vad han gillar att göra på sin fritid.)
Eleverna ska få respons på sina brev genom att få ett brev tillbaka från Habib där han bland annat svarar på deras fråga. Jag och Maria låtsas vara Habib.
Eftertankar på skrivuppgift
Skrivuppgiften gick jättebra! Alla utom en elev skrev brev med punkterna i och fullföljde uppgiften. (Den elev som inte gjorde uppgiften förväntades inte heller göra det.) De fick färgat papper och fina pennor att renskriva brevet med. Alla utom två elever skrev rent, en hade skrivit en väldigt fin "kladd" med en tillhörande bild och den andra eleven tappade konentrationen och började skriva på färgat papper men lämnade tillslut in kladden.
- Här hade man kunnat vara tydligare med att de skulle få skriva rent brevet med fint papper och fina pennor för att få det till en roligare uppgift.
Med tanke på att det var en ganska enkel uppgift och vi gav instruktionerna både muntligt och skriftligt så hade inte eleverna några specifika frågor kring uppgiften utan förstod. Det var en rolig och bra uppgift där eleverna blev engagerade och fick fullgjort uppgiften. I responsen på brevet som de får tillbaka kan man försöka styra deras förståelse genom att påpeka saker i texten som kändes oklart eller liknande. Hade vi haft mer tid på oss hade eleverna kunnat få frågor i sitt brev från Habib som hade utökat deras arbete. Det hade kunnat fungera väl med tanke på att de jobbar med boken under en längre tid och eftersom boken tar upp många fundersams livsfrågor.
Vissa elever var mer trögstartade än andra men det gick ändå bra. Tjejerna var snabbast med att komma igång med skrivandet. Killarna protesterade mer.
Lektionens gång
- Lektionen började med att eleverna fick lägga ut sina ipads.
- Killarna (utom 2) snurrade runt en del. Hade allmänt taskig attityd. När de jobbade kom tjejerna igång snabbt och jobbade flitigt, småpratade lite då och så men störde inte de andra. Killarna däremot fick inget gjort om man inte satt med dem och hjälpte dem.
- Killarna som har svårt med koncentrationen hade gärna lämnat in ett slarvigt brev men skrev dock rent och gjorde fint. Alla fem tjejer är noga med att göra ett fint brev och målade något fint på det. Killarna som är "lugnare" har samma inställning som tjejerna. Mer noggranna med att göra uppgiften ordentligt.
- Killarna säger rakt ut att de inte kommer på något att skriva. När något tjej uttryckt det ber e en ofta komma fram till dem och de säger det mer frågande.
Slutligen så tycker jag att det blev en väldigt lyckad uppgift!
/S
Idrottslektion
Idag hjälpte jag och min klasskamrat att hålla en idrottslektion här på VFUn. Jag har ju vikarierat som idrottslärare tidigare så det kändes bra att ta lite ansvar. Det enda som möjligen kändes nervöst var att handledaren fanns med i salen och då kan jag inte riktigt slappna av och vågar inte ta riktigt lika mycket initiativ. Det är väl sådant som förhoppningsvis släpper när man blir mer van.
Idrotten i skolan skiljer sig väldigt mycket åt från de teoretiska ämnena. På idrotten vet de dessutom att de får stoja och låta mer så ibland startar lektionen med kaos innan man får samlat alla i en ring på golvet. Vår handledare höll i uppvärmningen och delade in eleverna i lag. Jag höll sedan i handbollen medan han gick ut med halva klassen och körde en annan aktivitet. Jag förklarade spelreglerna och satte igång spelet. Under spelets gång agerade jag domare och pushade och hejade på eleverna.
Jag höll i fjärdeklassarna och de var förvånansvärt koncentrerade och snälla mot varandra, inget gnäll alls och bollen passades runt i hela laget. Det var härligt att se! När jag hållit i idrottslektioner innan har ett problem varit att eleverna är så olika duktiga på exempelvis bollsporter. Alla kan inte vara lika duktiga och alla måste få vara med men samtidigt är det faktiskt inte kul att vara en duktig handbollsspelare och spela i samma lag som någon som inte ens kan fånga bollen. Det blir ju inte riktigt något spel då så man kan förstå att det blir många blandade känslor på planen. Under denna lektionen var det dock inget sådant problem alls! Några var bättre än de andra men alla var med och fick ta del i spelet så det flöt på riktigt bra. Hoppas den klassen fortsätter i den riktningen!
Idrottslärare är inget jag vill bli på heltid men att ta en klass då och då är väldigt roligt.
Hälsningar S
Idrotten i skolan skiljer sig väldigt mycket åt från de teoretiska ämnena. På idrotten vet de dessutom att de får stoja och låta mer så ibland startar lektionen med kaos innan man får samlat alla i en ring på golvet. Vår handledare höll i uppvärmningen och delade in eleverna i lag. Jag höll sedan i handbollen medan han gick ut med halva klassen och körde en annan aktivitet. Jag förklarade spelreglerna och satte igång spelet. Under spelets gång agerade jag domare och pushade och hejade på eleverna.
Jag höll i fjärdeklassarna och de var förvånansvärt koncentrerade och snälla mot varandra, inget gnäll alls och bollen passades runt i hela laget. Det var härligt att se! När jag hållit i idrottslektioner innan har ett problem varit att eleverna är så olika duktiga på exempelvis bollsporter. Alla kan inte vara lika duktiga och alla måste få vara med men samtidigt är det faktiskt inte kul att vara en duktig handbollsspelare och spela i samma lag som någon som inte ens kan fånga bollen. Det blir ju inte riktigt något spel då så man kan förstå att det blir många blandade känslor på planen. Under denna lektionen var det dock inget sådant problem alls! Några var bättre än de andra men alla var med och fick ta del i spelet så det flöt på riktigt bra. Hoppas den klassen fortsätter i den riktningen!
Idrottslärare är inget jag vill bli på heltid men att ta en klass då och då är väldigt roligt.
Hälsningar S
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)